Ströja – en aristokratisk stormannagård
Vid Bråvikens inre ände, på en halvö utanför Norrköping, låg den aristokratiska stormannagården Ströja. Platsens strategiska läge gjorde det möjligt att kontrollera farleder, både vattenvägen mellan Östersjön och Vättern och landvägen mellan Götaland och Svealand.
Som många vikingatida centralorter går Ströjas rötter tillbaka till vendeltid (550–750) och folkvandringstid (375–550). Kännetecknande genom alla tidsperioder är förekomsten av en central hallbyggnad. I Ströja har lämningar efter tre hallbyggnader hittats, anlagda i olika faser av platsens historia. En av hallbyggnaderna hade en längd på 40 meter. En mindre, fristående byggnad i anslutning till hallen tolkas som ett kulthus. Ett antal bostads- och ekonomibyggnader tillkom under vikingatid.
I Ströja fanns även en offerplats med djurben och brända stenar. Fynden vittnar om rituella måltider vid juridiska och kultiska sammankomster. Från offerplatsen finns även enstaka fragment av kranium från människa.
Under vendeltidens senare del anlades ett marknadsområde som fortsatte att användas in i vikingatid. Under denna period skedde även förändringar av boplatsen där flera mindre gårdar byggdes kring hallbyggnaderna. En fjärde hallbyggnad uppfördes troligtvis under vikingatid, men har ännu inte lokaliserats.
Fynden från Ströja visar på platsens förändring över tid, elitens lyxkonsumtion samt närvaron av krigare och rytteri. Föremålen berättar om marknadshandel och rituella offer, men också om hantverksproduktion och vardagslivet på plats.